Facebook | Företagets bästa vän?

Facebook.  Ett ovärderligt verktyg för företag. Jag har tagit upp det i tidigare blogginlägg men då gentemot Twitter. Nu i tjänst B, som är kraftigt försenad, kommer jag att prata om Facebook och den möjlighet som Facebook kan erbjuda. Jag ska försöka gå in lite på djupet och tala om fördelarna med Facebook och framförallt kanske belysa skillnaderna mellan Facebook och Twitter. Nu kommer inte alla frågor belysas i detta inlägg men det kommer att komma i kommande inlägg. Se det som en cliffhanger för kommande godbitar.

Om vi inleder med Facebook. Först och främst lite siffror. Facebook har enligt egen utsago över 400 miljoner aktiva användare. Det finns över 3 miljoner aktiva sidor på Facebook. Över 5 miljarder(!) poster (inlägg, nyheter, bilder med mera) finns för delning varje vecka. Det finns över en miljon utvecklare och entreprenörer i över 180 länder som deltar i Facebooks utveckling och spridning. (Facebook,2010-03-11)

Det är enastående siffror som Facebook presenterar på sin officiella webbplats.

Jag har sedan jag upptäckte Facebook varit fascinerad av konceptet och mer och mer på senare tid sett fördelarna som Facebook kan erbjuda framförallt ur marknadssynvinkel. Facebook är en frivillig kanal – det kostar ingenting mer än tid att vara medlem i Facebook. Väl inne i communityn kan man ”connecta” som det heter på svengelska med människor över hela världen. Spridningen är enorm – gör du en sökning på en bekant så är chansen stor att personen är medlem.

Kort och gott finns det stora fördelar för företag att synas här. Det kostar ingenting och man kan nå miljontals människor relativt enkelt via sina sidor eller profil. Precis detta belyser Liina Hemminki, kommunikationschef för webb och sociala medier på Fazer (Harald, 2010-03-11). Facebook är inte en marknadskanal i sin rätta bemärkelse och Hemminiki använder ett bra ord – dialagkanal. Det stämmer mycket bra med den uppfattning jag fått efter besök hos Coca Cola, Kodak med flera på Facebook. Samtidigt som företagen kan locka fans till sina sidor kan de erbjuda möjligheter till exponering av sitt företag. Det viktiga är dock att man inte använder Facebook på det tradionella sättet man gjort när man marknadsfört sina produkter på annat håll. Det måste finnas en form av dialog som nätanvändarna kan ta till sig. Blir man överröst med marknadspitchar och liknande kopplar man bort det relativt fort och väljer att rösta med sina fingrar och lämnar sidan.  Hemligheten är att få användaren att glömma bort att det är ett företag man pratar med. Att få bort den stämpeln och mer känna att det är personer man pratar med gör att man kan locka in personen i marknadspitcharna utan att mottagaren uppfattar att man blivit pitchad till.

Maarit Pitkänen , marknadsföringschef på Tallink Silja belyser just detta tänk när hon pratar om att prata med Facebookanvändarna på ett helt annat sätt. Det är ett mycket effektivt kommunikationssätt för att få till stånd ökad kunskap om företaget. Det är viktigt att som hon uttrycker det, göras på mediets vilkor.

Det finns givetvis även negativa aspekter över de sociala mediernas framväxt ur marknadssynpunkt. Tuomas Manninen, direktör för digitala tjänster på Euro RSCG pratar just om svårigheten att behålla den egna kontrollen över sitt varumärke. Det är något som jag funderat på lite grann när man besökt Facebook. Företagen är mycket måna om att ha en goodwill kopplat till sitt varumärke. En goodwill som kan vara riktigt svårt att upprätthålla när man nu kan diskutera fritt om exempelvis Microsoft via Facebook. Att censurera och kontrollera det skrivna order i Facebook är en omöjlighet och skulle bara skapa mer negativ press.

Källor

Facebook (2010-03-11). Statistik | Facebook [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://www.facebook.com/press/info.php?statistics> [2010] 

Harald, Patrik (2010-03-11)  Facebook viktigt för Företag  [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.hbl.fi/text/ekonomi/2010/2/14/d43117.php  Hufvudstadsbladet [2010-02-14]

Tanke .07 | Webben är vi

Då fortsätter vi med bloggandet. Har haft lite mycket med externa saker som gjort att jag varit tvungen att lägga bloggandet åt sidan en stund.
Det här inlägget är en reflektion på ursprungstanken postat i DDB bloggen

Källor på nätet var det ja. Jag vet inte jag. Jag har egentligen lite svårt att titta på trovärdigheten i digital källor – eller rättare  sagt hur kan man kontrollera att källorna inte förlorar sin trovärdighet över tiden?

En källa kan försvinna över tiden, justeras och i värsta fall förvanskas frivilligt eller ofrivilligt.

Just användandet av källor och källkritik är annars en sak som är öppen för debatt. Är man tillräckligt duktig på retorik kan man alltid använda sig av sin talang och ”förvanska” eller få källan att vara en källa på ens egna villkor. Det ställer stora krav på att källan i sig är väldigt konkret och inte är öppen för tolkningar som går utanför vad källan urpsrungligen är tänkt som.

På det sätter var det lite enklare förr då tryckta källor kändes mer faktiska – mer som en kunskapsinhämningskanal som inte kunde förändras eller justeras på det sätt som informationssamhället har öppnat upp möjligheten förr.

Jag har sagt det i tidigare blogginlägg men informationssamhället som givetvis fört mycket gott med sig måste man dock ta i beaktning det svåra i att värdera källor och aktivt granska dem gärna över tiden om man har möjlighet. Det finns stora möjligheter eller risker om du så vill att kunna editera en källa utan att för den sakens skull att man anger att editeringar har skett.

Jag har som målsättning att givetvis vara trovärdig i det jag framställer och ställer därför stora krav på att den information jag hämtar är korrekt och trovärdig. Det får man oftast kontrollera via andra källor – tryckta såväl som digitala.

Samtidigt vill jag slå ett slag för den positiva utveckling vi sett med digital spridning. Vi kan nu lära oss av varandra på ett helt annat sätt. Webben kan utnyttjas till så mycket som är till gagn för vår utveckling. Det finns studiecirklar, intressegrupper med mera lite överallt på internet.

Tjänst A – en kommentar

Vill bara meddela här och nu att en kommentar där jag fick möjlighet att prata om Twitters tillgänglighet är publicerad via http://distanslova.blogg.se/2010/february/mer-om-twitter.html.

Lite tankar så här på fredag

Har försökt komma ifatt lite med bloggen. Har legat efter och ber om ursäkt för det.
Jag har raljerat en hel del om Twitter – har väl blivit lite Twitterfrälst efter allt man läst. Det som är väldigt frapperande tycker jag är den utveckling som vi sett.

Ett par miljoner konton på några få år. Snacka om att träffa jackpotten med sitt koncept. Hur som helst – det som jag tycker är mest intressant med Twitter är den enorma applikationsbyggande som byggs av så kallade third parties. Över 1900 och räkningen fortsätter.

Nu till tjänst B – in på twitter och prata om nästa tjänst -  Facebook.

Ska göra klart det idag. Men hur? 140 tecken per rad. Det blir dagens prövning.

Twitter och Linkedin – ett sätt att nätverka professionellt

Jag tror att många fortfarande har en uppfattning om att Twitter är ett tidsfördriv – någon som man som privatperson gör som en form av elektronisk dagbok eller meddelandecenter.

McFedries tar upp ett intressant exempel (McFedries,2009 s.233) om hur man kan använda Linkedin. Linkedin är, för er som inte vet, ett sätt att skapa ett nätverk – oftast med människor med liknande akademisk bakgrund eller arbetserfarenheter. Det är ett ypperligt sätt att kommunicera med människor och företag genom dessa människor. Knyta kontakter, öppna nya affärsmöjligheter – tja allt möjligt finns öppet och det är bara ens egna begränsningar som kan sätta käppar i hjulet.

Linkedin har tillgång till en API tjänst ( du kan läsa lite mer om API i bloggen via sektionen Tjänster) där man kan hålla koll på exempelvis referenser till ditt namn, ditt företag, din gamla högskola och liknande. Omvärldsbevakning kan ske på många olika sätt med den nya tekniken som finns tillgänglig och som alltid utvecklas vidare.

Nätverkande av olika slag är ibland en minst viktig sak att ta med sig sitt CV som den utbildning du genomgått. Jag vet själv vid olika anställningsintervjuer jag varit på att jag fått frågor om hur mina nätverk ser ut.

Källor:
McFedries, Paul (2008). Twitter Tips, Tricks, and Tweets . Indianapolis: Wiley Publishing Inc.

Twitter | API: Twitter breder ut sig

API. Vad är det för något egentligen? Jo, det står för Application Programming Interface och är enligt Wikipedia ”en regeluppsättning för hur en viss programvara kan kommunicera med annan programvara” (Wikipedia,2010-02-25).   Vad som menas med det är mer att en tjänst som exempelvis Facebook eller Twitter kan exponeras på externa webbplatser via en kodgenerering som en användare ”skriver” till på sidan. Oftast ser man beteckningar som gadgets eller widgets när det handlar om API.  API förekommer dessutom väldigt ofta inom Open Source communities 

API:n är det som gör det möjligt för Twitter att få den exponering som egentligen behövs. Ni ser exempel på extern API via min blogg där jag har en widget som visar min senaste aktivitet på Twitter.

Vad är själva syftet med Twitter? Jo – via korta meddelanden besvara frågan ”Vad gör du just nu?”. Varje mikroblogginlägg har som max 140 tecken som kan skrivas.  Exponeringen av API element på externa webbplatser är en av grundsterna i effektiv internetspridning. Jag har tidigare pratat om att företag och organisationer använder social media som Twitter i sin marknadsföring.

Varför just Twitter? Svårt att egentligen sätta fingret på det – men en av förklaringarna skulle kunna vara den enkelhet som Twitter står för. Det är lätt att komma igång, man behöver inte en stor utbildningsgrund att stå på samt att Twitter är lätttillgängligt – exempelvis kan du uppdatera Twitter från din mobiltelefon vart än du befinner dig.

Vid starten 2006 hade Twitter 600 000 aktiva konton. Februari 2009 var den siffran 7 000 000. (Mackice s.15) På tre år har man haft en enorm tillväxtökning och det finns stora fördelar för företag och organisationer som synas i samband med detta. 

 Flera bedömare anser, enligt Kevin Mackice, att det faktum att Twitter öppnade upp sin kod för tredjepartsutveckling är en av anledningarna varför man vuxit som man gjort.(Mackice s.45-46). Vid november 2008 hade över 1900 öppna Twitter applikationer författas och används inom flera olika områden inom webb och mobiltelefoni.

Källor:

Wikipedia  (2009). Application Programming Interface [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://sv.wikipedia.org/wiki/Application_Programming_Interface> [2010-02-10] 

Mackice, Kevin (2009) Twitter API: Up And Running. Sebastopol: O’Reilly Media, Inc.

Tilläggskällor

Efter mycket frenetiskt sökande har jag valt att lägga till några källor som har visat sig vara riktigt bra läsmaterial.

Följande källor läggs till i urvalet:

McFedries, Paul (2008). Twitter Tips, Tricks, and Tweets . Indianapolis: Wiley Publishing Inc.
Mackice, Kevin (2009) Twitter API: Up And Running. Sebastopol: O’Reilly Media, Inc.
Fitton, Laura et al (2009) Twitter for Dummies. Hoboken: O’Reilly Media, Inc.