Essä – slutversionen

Då kör vi på med en slutversion av essän.
Ni når den här:
http://peralftenius.files.wordpress.com/2010/03/peralftenius_essa2.pdf

Essäreview publicerad

Då har jag publicerat min första av två essäreviews. Det blev till Kattis blogg som tog upp CMS – ett ämne som jag är oerhört intresserad av.
Ni kan läsa kommentaren via: http://kattisl.wordpress.com/2010/03/18/essa/#comment-32

Tyvärr kan jag inte kommentera den andra essän då det inte finns något innehåll i den essän – något som kursledarna har noterat.

Sammanfattning av de samlade verken

För att underlätta lite i att hitta i den snåriga internetdjungeln passar jag på att dokumentera mina samlade verk på kursen i detta inlägg.

Tjänst A
Egna inlägg
http://peralftenius.wordpress.com/2010/02/11/mikrobloggen-ett-verktyg-for-socialt-natverkande-uppdaterad/
http://peralftenius.wordpress.com/2010/02/25/twitter-api-twitter-breder-ut-sig/
http://peralftenius.wordpress.com/2010/02/25/twitter-och-linkedin-ett-satt-att-natverka-professionellt/
Kommentar hos annan kursdeltagare
http://distanslova.blogg.se/2010/february/mer-om-twitter.html

Tjänst B
Dessa tjänster kan nås via min Twittersida: http://twitter.com/dendarbyran

Egna inlägg
http://peralftenius.wordpress.com/2010/03/12/facebook-foretagets-basta-van/
http://peralftenius.wordpress.com/2010/03/12/facebook-foretagets-samsta-van/
http://peralftenius.wordpress.com/2010/03/12/facebook-vs-twitter/
Kommentar hos annan kursdeltagare
http://twitter.com/dendarbyran
Tjänst C eller del 3
Egna inlägg
http://www.facebook.com/home.php?#!/topic.php?uid=309413734098&topic=13295
http://www.facebook.com/home.php?#!/topic.php?uid=309413734098&topic=13296
http://www.facebook.com/home.php?#!/topic.php?uid=309413734098&topic=13297

Kommentar hos annan kursdeltagare
http://www.facebook.com/topic.php?topic=13267&post=66570&uid=309413734098#post66570

Preliminär essä publicerad

8 minuter tillgod….Will I ever learn?
Dokumentet är nu publicerad.
Jag valde att prata om trovärdigheten hos bloggare och förekomsten av stealth marketing.

Läs mer på: http://peralftenius.files.wordpress.com/2010/03/peralftenius_essa.pdf

Up to speed

Sådär ja. Det tog sin tid att komma tillbaks i rytmen igen.
Hur som helst. Jag har nu publicerat en del inlägg. Ni kan ta del av mina Twitterinlägg om Facebook via min twitteradress (http://twitter.com/dendarbyran) eller direkt via Tjänstsektionen här i bloggen.

Har även varit inne på den eminenta Facebook sidan “Vi som bloggar för att vi måste”.
http://www.facebook.com/topic.php?topic=13297&uid=309413734098#!/group.php?gid=309413734098

Du bör vara medlem för att kunna ta del av materialet men jag förutsätter att sidans admins har det fixat.

Klockan lite efter halv fyra någonstans mellan torsdag och fredag.
Nu några timmar sömn.

Facebook vs Twitter

Tredje inlägget om Facebook. I detta inlägg vill jag titta lite närmare på skillnaderna mellan dem och vilka fördelar och nackdelar båda har. Steve Thornton (Thornton, 2010-03-11) tar upp flera nyckelelement till den sociala medierevolution vi sett i Twitter och Facebooks uppkomst, framväxt och monumentala spridning.

Författaren gör en liknelse mellan det “krig” som Google och Yahoo utkämpade om herraväldet inom den lukrativa sökmotorbranschen. På samma sätt kan man urskilja den kamp som pågår mellan Facebook och Twitter. Facebook har försökt möta upp den växande konkurrensen och utformade sin egen “What are you doing right now” som Twitter bygger stora delar av sitt koncept på.

Det finns olika mågrupper inom både nätverk. Facebook har jag alltid känt som en mötesplats där sociala kontakter varit knutpunkten. Samma tankegång tar Thornton upp (Thornton, 2010-03-11). Facebook är en portal där huvudtanken är att vara inne i portalen medan Twitter vill att man ska ha sin twitter som utgångsadresss för att hitta nya tweets och då komma dit.

Den stora fördelen som jag ser det med Facebook är att man har allting samlat på en plats. Du kan skapa sidor, ladda upp bilder, konversera med andra och så vidare. För företag är Facebook ett ypperligt verktyg för exponering – man kan ladda upp bilder, skapa reklam med mera. Twitter å andra sidan är mer simplistisk. Dock tycker jag att Twitter har en bättre spridning på det sättet att man kan via sina tweets få till stånd ett större nätverk med intressanta inlägg, nyheter med mera.

Thornton tar även upp postiva och negativa aspekter. När det gäller Twitter är det precis det jag talat om tidigare – det enkla. Det är bara 140 tecken som kan matas in. Samtidigt kan man få en större spridning som når utanför den omedelbara vänkretsen som man annars har i Facebook. Samtidigt är Twitter begränsad i sin form. De 140 tecknen begränsar en oerhört och man får dela upp sina tweets eller länka till annan digital plats.

Facebook har på sitt pluskonto den växande användarskaran. Facebook känns även lite enklare och det framförallt beroende på de antal applikationer som finns på sajten. Man kan återkoppla till gamla vänner, få föreslag på vänner som man kanske känner. Det finns även flera applikationer som kan få företag att enklare marknadsföra sig via Facebook.

På minuskontot skapar Facebooks mångfald och stora antalet applikationer en informationsöverflöd. Det är lätt att det blir rörigt och uppdateringar navigeringen kan kännas svår.

För företag kan jag tycka att det är svårt att värdera vilket man ska satsa på. Jag hade nog i dagsläget valt Facebook om jag var tvungen att välja enbart en. Däremot i framtiden kan det bli tal om Twitter mer och mer för företag.

Källor
Thornton, Steve (2010-03-11) Facebook vs Twitter  [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.twitip.com/twitter-versus-facebook/ Twitip [2009-01-13] 

Facebook | Företagets sämsta vän?

I mitt tidigare inlägg kallade jag Facebook för företagets bästa vän. Nu väljer jag att titta närmare på Facebook och det fakutm att det kan vara företagets sämsta vän. 

Inledningsvis vill jag bara nämna min egen bakgrund beträffade Facebook. Det var väl ungefär 2 år sedan tror jag jag kom i kontakt med Facebook. Jag hade givetvis fått tips om det tidigare men alltid avböjt tjatet från kamrater och släkt. Men till slut gick jag med. Då kom jag i kontakt med gamla vänner man inte ens kom ihåg att man hade – folk jag inte pratat med sedan 20 år . Människor jag växte upp med i Asien och tappat kontakten med. Givetvis fastnade man och inledde chattar, diskussioner och andra Facebookaktiviteter. Man var inloggad ofta, till och med under arbetstid. 

Just det här med arbetstiden vill jag prata lite om i detta inlägg. Det finns risker med Facebook – det ska man vara helt klart medveten om. Det finns delade meningar kring Facebook och användandet av sajten på arbetstid (Thurfjell,2010-03-11).  Vissa företag i artikeln, som finns publicerad i Svenska Dagbladet, har spärrat Facebook från sina datorer. Det finns stora risker att de anställda helt sonika väljer att surfa in på sajten och “glömma bort” det de är där för att göra – nämligen arbeta. Vissa företag nämer att det inte är något problem med Facebook men andra säger att man har haft problem och att man tillämpat lösningar för att minimera problemen. Exempelvis har IKEA en brandvägg som blockerar sajten men hävdar att det görs ur säkerhetsaspekt och inte för att man har problem med de anställdas produktivitet. 

Jag tycker nog man får ta uppgifterna med en nypa salt. Ofta väljer företag att inte säga rakt ut vad man tycker och tänker om en sak – framförallt inte till media. Det kan vara dålig publicitet att prata om spärrar och liknande. 

 Var ligger då den stora stötestenen. Givetvis att man sitter och ägnar sig åt förströelse istället för att arbeta med det jobb man är där för att utföra. Jo, företag förlorar miljarder på Facebooksurfiningen  (Ericsson, 2010-03-11). Detta är en liten äldre artikel men belyser problemet som fanns redan då. Fyra är lång tid för Internet och utvecklingen inom IT. År 2007 förlorade Australienska företag uppskattningsvis 27 miljarder kronor på uteblivna intäkter på grund av Facebook eller i alla fall felaktig Internetanvändning. Surfcontrol gjorde studien verkar ha bytt namn till Websense och arbetar med IT säkerhet – epost, webb och data. I snitt sitter varje anställd i en timme om dagen och surfar på Facebook. Det låter som en hög siffra men belyser problemet med all tydlighet.Det här var alltså för fyra år sedan. Facebook har exploderat sedan dess och mer och mer människor ansluter. Problemet kan inte ha försvunnit utan snare ha ökat i magnitud med de ökande användarna.

Källor
Ericsson, Niclas (2010-03-11) Facebook kostar företagen miljarder [Elektronisk] Tillgänglig:
http://sydsvenskan.se/inpalivet/article279317/Facebook-kostar-foretagen-miljarder.html  Sydsvenska Dagbladet [2007-11-12] 

Thurfjell,Karin (2010-03-11) Delade meningar om Facebook [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.svd.se/naringsliv/it/delade-meningar-om-facebook-pa-jobbet_4248979.svd Svenska Dagbladet [2010-02-12] 

 

Facebook | Företagets bästa vän?

Facebook.  Ett ovärderligt verktyg för företag. Jag har tagit upp det i tidigare blogginlägg men då gentemot Twitter. Nu i tjänst B, som är kraftigt försenad, kommer jag att prata om Facebook och den möjlighet som Facebook kan erbjuda. Jag ska försöka gå in lite på djupet och tala om fördelarna med Facebook och framförallt kanske belysa skillnaderna mellan Facebook och Twitter. Nu kommer inte alla frågor belysas i detta inlägg men det kommer att komma i kommande inlägg. Se det som en cliffhanger för kommande godbitar.

Om vi inleder med Facebook. Först och främst lite siffror. Facebook har enligt egen utsago över 400 miljoner aktiva användare. Det finns över 3 miljoner aktiva sidor på Facebook. Över 5 miljarder(!) poster (inlägg, nyheter, bilder med mera) finns för delning varje vecka. Det finns över en miljon utvecklare och entreprenörer i över 180 länder som deltar i Facebooks utveckling och spridning. (Facebook,2010-03-11)

Det är enastående siffror som Facebook presenterar på sin officiella webbplats.

Jag har sedan jag upptäckte Facebook varit fascinerad av konceptet och mer och mer på senare tid sett fördelarna som Facebook kan erbjuda framförallt ur marknadssynvinkel. Facebook är en frivillig kanal – det kostar ingenting mer än tid att vara medlem i Facebook. Väl inne i communityn kan man “connecta” som det heter på svengelska med människor över hela världen. Spridningen är enorm – gör du en sökning på en bekant så är chansen stor att personen är medlem.

Kort och gott finns det stora fördelar för företag att synas här. Det kostar ingenting och man kan nå miljontals människor relativt enkelt via sina sidor eller profil. Precis detta belyser Liina Hemminki, kommunikationschef för webb och sociala medier på Fazer (Harald, 2010-03-11). Facebook är inte en marknadskanal i sin rätta bemärkelse och Hemminiki använder ett bra ord – dialagkanal. Det stämmer mycket bra med den uppfattning jag fått efter besök hos Coca Cola, Kodak med flera på Facebook. Samtidigt som företagen kan locka fans till sina sidor kan de erbjuda möjligheter till exponering av sitt företag. Det viktiga är dock att man inte använder Facebook på det tradionella sättet man gjort när man marknadsfört sina produkter på annat håll. Det måste finnas en form av dialog som nätanvändarna kan ta till sig. Blir man överröst med marknadspitchar och liknande kopplar man bort det relativt fort och väljer att rösta med sina fingrar och lämnar sidan.  Hemligheten är att få användaren att glömma bort att det är ett företag man pratar med. Att få bort den stämpeln och mer känna att det är personer man pratar med gör att man kan locka in personen i marknadspitcharna utan att mottagaren uppfattar att man blivit pitchad till.

Maarit Pitkänen , marknadsföringschef på Tallink Silja belyser just detta tänk när hon pratar om att prata med Facebookanvändarna på ett helt annat sätt. Det är ett mycket effektivt kommunikationssätt för att få till stånd ökad kunskap om företaget. Det är viktigt att som hon uttrycker det, göras på mediets vilkor.

Det finns givetvis även negativa aspekter över de sociala mediernas framväxt ur marknadssynpunkt. Tuomas Manninen, direktör för digitala tjänster på Euro RSCG pratar just om svårigheten att behålla den egna kontrollen över sitt varumärke. Det är något som jag funderat på lite grann när man besökt Facebook. Företagen är mycket måna om att ha en goodwill kopplat till sitt varumärke. En goodwill som kan vara riktigt svårt att upprätthålla när man nu kan diskutera fritt om exempelvis Microsoft via Facebook. Att censurera och kontrollera det skrivna order i Facebook är en omöjlighet och skulle bara skapa mer negativ press.

Källor

Facebook (2010-03-11). Statistik | Facebook [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://www.facebook.com/press/info.php?statistics> [2010] 

Harald, Patrik (2010-03-11)  Facebook viktigt för Företag  [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.hbl.fi/text/ekonomi/2010/2/14/d43117.php  Hufvudstadsbladet [2010-02-14]

Tanke .07 | Webben är vi

Då fortsätter vi med bloggandet. Har haft lite mycket med externa saker som gjort att jag varit tvungen att lägga bloggandet åt sidan en stund.
Det här inlägget är en reflektion på ursprungstanken postat i DDB bloggen

Källor på nätet var det ja. Jag vet inte jag. Jag har egentligen lite svårt att titta på trovärdigheten i digital källor – eller rättare  sagt hur kan man kontrollera att källorna inte förlorar sin trovärdighet över tiden?

En källa kan försvinna över tiden, justeras och i värsta fall förvanskas frivilligt eller ofrivilligt.

Just användandet av källor och källkritik är annars en sak som är öppen för debatt. Är man tillräckligt duktig på retorik kan man alltid använda sig av sin talang och “förvanska” eller få källan att vara en källa på ens egna villkor. Det ställer stora krav på att källan i sig är väldigt konkret och inte är öppen för tolkningar som går utanför vad källan urpsrungligen är tänkt som.

På det sätter var det lite enklare förr då tryckta källor kändes mer faktiska – mer som en kunskapsinhämningskanal som inte kunde förändras eller justeras på det sätt som informationssamhället har öppnat upp möjligheten förr.

Jag har sagt det i tidigare blogginlägg men informationssamhället som givetvis fört mycket gott med sig måste man dock ta i beaktning det svåra i att värdera källor och aktivt granska dem gärna över tiden om man har möjlighet. Det finns stora möjligheter eller risker om du så vill att kunna editera en källa utan att för den sakens skull att man anger att editeringar har skett.

Jag har som målsättning att givetvis vara trovärdig i det jag framställer och ställer därför stora krav på att den information jag hämtar är korrekt och trovärdig. Det får man oftast kontrollera via andra källor – tryckta såväl som digitala.

Samtidigt vill jag slå ett slag för den positiva utveckling vi sett med digital spridning. Vi kan nu lära oss av varandra på ett helt annat sätt. Webben kan utnyttjas till så mycket som är till gagn för vår utveckling. Det finns studiecirklar, intressegrupper med mera lite överallt på internet.

Tjänst A – en kommentar

Vill bara meddela här och nu att en kommentar där jag fick möjlighet att prata om Twitters tillgänglighet är publicerad via http://distanslova.blogg.se/2010/february/mer-om-twitter.html.